Periodiseringsfond är ett verktyg inom företagsekonomi som används för att jämna ut vinstskatt över tid. Genom att avsätta en del av vinsten till en periodiseringsfond kan ett företag skjuta upp en del av sin vinstskatt till ett senare tillfälle. Detta kan vara särskilt fördelaktigt för företag vars resultat varierar kraftigt eller har stort behov av att förbättra sin likviditet.
Konceptet bakom en periodiseringsfond är att under ett räkenskapsår där företaget har en hög vinst, kan en del av denna vinst avsättas i en periodiseringsfond. Genom att göra detta kan företaget minska sin beskattningsbara inkomst för det året, vilket leder till en lägre skattesats. Pengarna i fonden kan sedan användas i framtida år, särskilt i de år då företaget har lägre vinster eller till och med förluster, vilket bidrar till att stabilisera företagets finansiella situation över tid.
Avsättning till periodiseringsfonder får användas av aktiebolag, handelsbolag och enskilda firmor men inte investmentbolag och privata bostadsbolag.
Lästips: Så hjälper vi aktiebolag med deklaration, skatt och avdrag
Vad används en periodiseringsfond till?
En periodiseringsfond används främst som ett verktyg för skatteplanering. Genom att skjuta upp en del av sin vinstskatt kan ett företag balansera resultatet mellan olika räkenskapsår. Skatten måste betalas någon gång men genom att avsätta en del av vinsten från ett räkenskapsår som genererade en hög vinst och sedan återföra vinsten ett räkenskapsår då bolaget gör en lägre vinst, eller till och med förlust, kan beskattningen bli lägre, totalt sett.
Taktiken att skjuta upp skattebetalningar innebär också en tillfällig förbättring av företagets likviditet. Detta kan vara positivt under ekonomiskt osäkra tider då fonden fungerar lite som en buffert och en säkerhetsmarginal och kan vara en tillfällig lösning för företag med likviditetsproblem.
Läs vidare: Så ökar du ditt företags lönsamhet
En periodiseringsfond är däremot inte gratis. Har du gjort avsättningar kommer du bli beskattad med en schablonränta under de år då periodiseringsfonden finns. Och förr eller senare ska skatten betalas tillbaka. Det är alltså inte alltid säkert att en periodiseringsfond är en bra lösning och du behöver överväga ett sådant beslut noggrant.
Så mycket kan du avsätta
Det går inte att avsätta den totala vinsten till en periodiseringsfond och på det viset skjuta upp hela vinstskatten. Hur stor andel som går att avsätta skiljer sig något åt beroende på bolagsform.
Juridiska personer, det vill säga aktiebolag, får avsätta högst 25 procent av sitt skattemässiga resultat till en periodiseringsfond. Skattemässigt resultat inkluderar resultat före skatt och avsättning men efter återföring av periodiseringsfond. Det betyder att om du har tidigare avsättningar till periodiseringsfond som du nu återför kan du välja att avsätta 25 procent av den här återföringen i en ny periodiseringsfond.
Fysiska personer, som är delägare i handelsbolag eller enskilda firmor, får i sin tur avsätta högst 30 procent av inkomsten till en periodiseringsfond.
Återföring
I regel måste en periodiseringsfond återföras, och beskattas, senast sex år efter att avsättningen gjordes. Men som nämndes ovan kan du alltså välja att avsätta 25 procent av summan (eller 30 procent beroende på företagsform) till en ny periodiseringsfond.
Det du behöver tänka på är att om du under flera räkenskapsår gör flera avsättningar bildar dessa egna periodiseringsfonder. Om du exempelvis under räkenskapsår 1 avsätter 100 000 kronor sätts dessa i en fond och om du under räkenskapsår 2 avsätter 50 000 kronor avsätts dessa i en annan fond.
Det här är viktigt för att du dels ska kunna ha koll på när en summa måste återföras men också för att säkerställa hur mycket du ska betala i skatt på avsättningen. När du för en återföring ska du nämligen betala skatt i enlighet med den nivå som gällde då avsättningen gjordes. Detta kallas indexuppräkning och innebär att om du gjorde en avsättning ett år då bolagsskatten var 21 procent men återför summan ett år när bolagsskatten är 20 procent, kommer detta uppräknas för att motsvara en skatt på 21 procent.
Bokföring av periodiseringsfond
Nya periodiseringsfonder ska alltid inkluderas i din bokföring, precis som återföringar. Kanske har du hört att det räcker med att justera för periodiseringsfonder i deklarationen men detta stämmer inte.
Lästips: Så jobbar Ludvig & Co med bokföringshjälp
Bokföra avsättningar
När du upprättar en periodiseringsfond, det vill säga att du gör en avsättning, behandlar du detta som en kostnad och årets resultat blir lägre. I resultaträkningen anger du avsättningen under avsättning till periodiseringsfonder och i balansräkningen motkonterar du summan under obeskattade reserver. Du krediterar ett konto i kontoklass 21 och debiterar ett konto i kontoklass 88.
Bokföra återföringar
När du återför en periodiseringsfond upplöses fonden och summan ska bokföras som en intäkt samtidigt som motsvarande summa ska dras av från obeskattade reserver. Ett konto i kontoklass 21 ska debiteras och ett konto i kontoklass 88 ska krediteras.
Schablonintäkt på periodiseringsfonder
Om du har tidigare avsatta periodiseringsfonder ska en schablonintäkt ingå i ditt skattemässiga resultat. Schablonintäkten fungerar ungefär som en räntekostnad du betalar för att kunna betala skatten vid en senare tidpunkt. Schablonintäkten baseras på den totala avsättningen för samtliga periodiseringsfonder och beräknas utifrån statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret.
Exempelvis:
Statslåneräntan uppgick per den 30:e november till 2,62 procent.
Den 1/1 2024 hade vi totalt 100 000 kronor i periodiseringsfonder
Schablonintäkten är: 2,64 procent x 100 000 kronor = 2 640 kronor
2 640 kronor ska tas upp i deklarationen som en skattemässig justering. Schablonintäkten ska inte tas med i bokföringen.
Periodiseringsfond kan vara en lönsam strategi - men inte alltid
På ytan kan det tyckas attraktivt med att alltid avsätta en del av vinsten till en periodiseringsfond - du slipper ju betala skatt. Men som du nu vet är det ju inte riktigt så. Periodiseringsfond kan vara lönsamt om du samtidigt har kapital att förvalta och avkastningen överstiger schablonkostnaden. Det kan också vara fördelaktigt om du sänker din sammanlagda skattebörda över flera år, gör du inte det får du inga direkta skattefördelar genom avsättningen. Eller om du är i stort behov av att frigöra likvida medel och periodiseringsfond är en mer fördelaktig metod än ett lån.
Avsättning till periodiseringsfond eller inte är ett beslut som du behöver ta med hela företagets ekonomi i åtanke och med stor försiktighet. Ta gärna kontakt med oss på Ludvig & Co om du är i behov av skatterådgivning eller önskar hjälp med din skatteplanering.
