För ett par år sedan var det enkelt; alla aktiebolag ska ha en revisor! Syftet var att företagets intressenter med säkerhet skulle kunna veta i vilket skicka bolaget befann sig, så man kunde veta om det var säkert att göra affärer med detsamma. Självklart ville även Skatteverket veta att det ej förekom några konstiga avvikelser. I teorin känns ju detta ganska smart, men i praktiken blev det för många små bolag en onödigt dyr börda. T.ex. så har många små bolag inga andra anställda än dess ägare. Och både kunder och leverantörerna har man goda kontakter med. Så att en extern revisor ska granska redovisningen för att få intressenter som redan känner sig trygga med bolaget att känna sig ännu tryggare kan tyckas onödigt. Framförallt med tanke på den ofta höga kostnaden som revisionen innebar.
Revisor – kraven har ändrats!
Sedan 2010 är reglerna lite mer anpassade efter praktiken och många mindre aktiebolag behöver därför inte längre ha en revisor enligt lag. Reglerna för vem som måste ha en revisor, och vem som slipper är som tur är ganska enkla. Ett svenskt aktiebolag behöver ha en revisor om 2 av 3 nedanstående kriterier är uppfyllda:
– Bolaget har minst 3 anställda (i medeltal)
– Bolaget har mer än 1,5 miljoner i balansomslutning*
– Bolaget har mer än 3 miljoner i nettoomsättning
*För att förtydliga så är balansomslutningen alltså summan av tillgångssidan eller skuldsidan i företagets balansräkning.
Vi på Bokoredo tipsar alltid våra kunder i de fall de har en revisor, men egentligen inte har ett lagkrav på att så ska vara fallet. Detta då vi med vår erfarenhet av mindre bolag tydligt ser att det för småföretagare är lika viktigt att skära i kostnader som att höja intäkterna för att uppnå ett gott resultat. Ofta ligger fokus på att sänka inköpskostnaderna, men administrativa kostnader som revision (och även redovisning och bokföring) är det många som betalar onödigt mycket för. Så detta är får bli dagens tips: behöver bolaget ej ha en revisor, skippa det.