Är du företagare och delägare fåmansbolag har du säkert hört talas om 3:12-reglerna men vet du hur de verkligen fungerar och varför de ens finns?
I den här artikeln tittar vi närmare på bakgrunden, och framtiden, för det här omdiskuterade regelverket. Vi går även in mer på djupet på hur det fungerar och vad du behöver ta hänsyn till i din verksamhet.
Detta är 3:12-reglerna
3:12-reglerna är benämningen på det regelverk som styr beskattningen av utdelningar och kapitalvinster i fåmansbolag.
Om du är delägare i ett fåmansbolag har du möjlighet att ta ut en del av vinsten till en mer förmånlig skattesats än om du hade tagit ut ersättningen som lön. Utdelning under ett visst gränsbelopp beskattas som inkomst av kapital, till en skattesats av låga 20 procent. Utdelningar över detta gränsbelopp, däremot, beskattas som inkomst av tjänst och kan vara upp till 55%.
3:12-reglerna infördes 1990 i lagen om statlig inkomstskatt och återfanns då i det 3:e kapitlet, 12:e paragrafen. Därav namnet 3:12-reglerna. Sedan år 2000 finns reglerna istället dokumenterade i inkomstslagen, i kapitel 56 och 57 men den benämningen lever fortfarande kvar.
Syftet med regelverket var främst att begränsa aktiva företagsägare, ägare som arbetar operativt i sina bolag, från att ta ut hela sin ersättning som utdelning istället för lön, som ju beskattas högre. På senare år har regelverket skrivits om för att vara mer stödjande och i större utsträckning uppmuntra och främja företagande och entreprenörskap.
Läs vidare: Så jobbar med deklaration för aktiebolag, 3:12-regler och optimering av utdelning
Så fungerar det
Regelverket omfattar delägare med kvalificerade aktier i fåmansbolag, men kan också innefatta närstående och utomstående delägare. Dina aktier anses vara kvalificerade om du, eller någon närstående, har varit aktiv i bolaget i en omfattning som kan anses ha betydelse för bolagets resultat. Något förenklat kan man alltså säga att du eller en närstående behöver arbeta i bolaget.
Definitionen av fåmansföretag är ett onoterat aktiebolag där maximalt fyra delägare äger minst 50 procent av verksamheten. Noterbart är dock att närstående delägare kan räknas som en delägare. Ett företag kan alltså ses som ett fåmansbolag även om fler än fyra personer äger aktier i bolaget.
Kvalificerar du dig enligt detta är du alltså berättigad till en lågbeskattad utdelning upp till ett visst gränsbelopp. Du kan använda dig av två sätt för att räkna ut ditt gränsbelopp:
- Förenklingsregeln - där du använder dig av ett schablonbelopp för att ta fram ditt gränsbelopp
- Huvudregeln - där du utgår från anskaffningsvärde och utbetalda löner för att beräkna gränsbeloppet.
Gränsbelopp enligt schablonregeln
Om du funderar på att använda dig av förenklingsregeln för att beräkna gränsbelopp finns det en sak du behöver vara medveten om. Förenklingsregeln får bara användas för ett bolag per år. Skulle du alltså driva eller vara delägare i flera bolag får du bara använda dig av den här metoden för ett av bolagen.
Gränsbeloppet baseras på ett schablonbelopp à 2,75 inkomstbasbelopp. För 2024 års utdelning uppgår gränsbeloppet alltså till 204 375 kronor.
Schablonbeloppet delas lika mellan alla aktieägare efter hur stor andel av bolaget ni äger. Äger du exempelvis 25 procent av bolaget får du alltså nyttja 25 procent av schablonbeloppet.
Löner som underlag för gränsbeloppet
Det andra sättet att beräkna gränsbeloppet utgår ifrån aktiernas anskaffningsvärde. Om du (eller en närstående) äger minst 4 procent av bolaget och har tagit en vissa summa i lön kan du även använda hälften av bolagets löneutbetalningar (samt tidigare sparat gränsbelopp), tillsammans med en faktor, för att beräkna gränsbeloppet.
Om du vill kunna använda dig av löneutrymmet är det alltså av stor vikt att du själv har tagit ut rätt lön. För att maximera din utdelning är det alltså av stor betydelse att du har gjort rätt löneuttag under året. Kravet för att du ska kunna använda dig av löneutrymmet för att beräkna gränsbelopp är att du har tagit en lön på minst:
- 9,6 inkomstbasbelopp, eller
- 6 inkomstbasbelopp + 5 procent av bolagets totala löneutbetalningar
Du kan fortfarande använda dig av huvudregeln även om du inte når upp till lönekravet. Skillnaden blir då att du enbart använder dig av anskaffningsvärdet på dina aktier. Har du ett högt anskaffningsvärde kan du fortfarande nå ett högt gränsbelopp.
Gränsbelopp enligt huvudregeln = Omkostnadsbelopp x faktor + Lönebaserat utrymme + Sparat utdelningsutrymme x faktor
Utdelning över gränsbeloppet
Det är tillåtet med utdelning över gränsbeloppet men med skillnaden att beskattningen blir högre. Det finns även en högre gräns, takbeloppet, på inkomstbasbelopp som också medför en annan skattesats. Du har alltså följande tre gränser att hålla reda på:
- Utdelning under gränsbeloppet: ca 20 procent skatt
- Utdelning över gränsbelopp upp till takbelopp: ca 30 - 55% procent skatt
- Utdelning över takbelopp: ca 30 procent skatt
Andra saker att tänka på
Om företaget är nystartat
Om ditt företag är nystartat eller om du funderar på att starta bolag kan detta påverka din möjlighet till utdelning.
Om du vill använda dig av lönebaserat utrymme baseras detta på föregående års löner. Ett nystartat bolag saknar av förklarliga skäl historiska löneutbetalningar och därför finns enbart förenklingsregeln som alternativ för företagare som vill ta utdelning redan efter första året. Men en förutsättning för att beräkna gränsbeloppet är att du äger aktierna vid starten av kalenderåret. Ur den aspekten kan det alltså finnas ett värde i att starta ett bolag i slutet av året, snarare än början av året.
Om du inte tar utdelning
Om du väljer att inte ta någon utdelning alls eller om utdelningen understiger ditt gränsbelopp kan du spara detta och tillgodoräkna dig det nästa år. Detta kallas för sparat utdelningsutrymme och kan användas när du beräknar gränsbelopp med hjälp av huvudregeln.
Hur ser ägarstrukturen ut?
3:12-reglerna kan kompliceras beroende på hur ägarstrukturen ser ut. Om du äger aktier via ett holdingbolag kan det här få konsekvenser på hur du kan använda löneregeln. Det gäller också för bolag med passiva ägare. Om ditt bolag har externa, passiva ägare som äger mer än 30 procent av företaget kan det innebära att du inte kan tillämpa 3:12-reglerna. Men vad som räknas som en utomstående ägare är relativt och kan se olika ut från fall till fall. Om du tror att ägarstrukturen kan vara otydlig i din verksamhet kan det vara värdefullt att ta hjälp av en redovisningskonsult eller revisor för att vara säker på vad som gäller.
Ett regelverk under förändring
3:12-reglerna har länge varit omdebatterade och det har framförts kritik om ett regelverk som är onödigt komplext och svårförståeligt. Efter många års väntan verkar det som att vi äntligen börjar närma oss en förändring.
Under 2022 tillsatte regeringen en utredning för att se över regelverket och hur det skulle kunna förenklas. Detta kompletterades med ett tilläggsdirektiv om att, utöver förenklingar av 3:12-reglerna, även se över regler för att “främja entreprenörskap och underlätta ägarskiften”. Detta ska redovisas den 29 Mars 2024.
Förhoppningsvis innebär detta ett enklare regelverk och tydligare riktlinjer för företagare och entreprenörer. Oavsett vad som händer är det fortsatt viktigt att hålla sig uppdaterad och ta medvetna beslut. Smart skatteplanering kan göra stor skillnad för både din och företagets plånbok precis som fel val kan innebära stora konsekvenser. Kontakta gärna oss på Ludvig & Co om du vill ha hjälp med din ekonomi. Oavsett om det handlar om affärsutveckling, finansiell planering eller att navigera i ett komplext regelverk finns vi här för som stöd för dig och din verksamhet.
